Centerpartiet Årjäng

Boende är väldigt viktigt för att vi ska vara en attraktiv kommun och det är även viktigt att det finns boendealternativ för olika skeenden i livet. Idag finns det t. ex 930 hyreslägenheter i bostadsbolaget, vilket är ett högt antal om vi jämför med andra kommuner, men ändå finns det kö och de privata aktörer vi pratat med har i stort sett fullt. ”Så bygg fler billiga lägenheter” är en uppmaning som vi politiker ofta får.

Men att bygga nytt och billigt är inte helt enkelt. Den nya lagen för bostadsbolag innebär att produktion av lägenheter måste ske på lika villkor för privata och offentliga aktörer. Hyreskostnaden får alltså inte sponsras av kommunen och det gör att det är svårt att bygga helt nytt.  En hyreskostnad för nyproduktion hamnar enligt den senaste kalkylen vi tagit fram på c:a 1 400 kr per m² vid full uthyrning och det måste jämföras med medelhyran i Årjängs kommun som ligger på ca 850 kr per m².

Här gäller det alltså att hitta olika och kreativa lösningar. En snabb och prisvärd åtgärd är att flytta kommunala verksamheter, som t. ex barnomsorg från hyreshusen till andra lokaler. Genom en sådan aktion friställs lägenheter. För att ytterligare få fram fler hyresrätter planerar bostadsbolaget att flytta den egna verksamheten under ett tak till Järnvägsstationen och att göra i ordning lägenheter på övervåningen. Därmed räddas också Järnvägsstationen från rivning.

Hur ser efterfrågan och tillgången på bostäder ut de kommande åren? För att kommunen och Årjängs Bostads AB skall få ett bra beslutsunderlag skall en bostadsförsörjningsplan tas fram. Vi ser att den aktuella bostadskön har legat konstant under ett antal år. Det är också viktigt att veta om det är potentiella inflyttare och hur stor del av behovet som är övernattningslägenheter- och rum för korttidsboende. Här kan det förhoppningsvis finnas en kundgrupp för privata uthyrare.

Glädjande finns flera privata aktörer som både har byggt nytt, byggt om och planerar att bygga fler lägenheter. Ett dagsaktuellt exempel är Prästnäset i Töcksfors, där det uppförs 20 bostadsrätter med ett väldigt attraktivt läge. Tillskottet av dessa lägenheter med egna bryggor innebär ett nytt attraktivt boendealternativ som vi hoppas ska generera omflyttning och därmed fler boendealternativ.

Nu är projektet Fiber från hemmet i full gång. Föreningar har bildats och informationsmöten har arrangerats över hela kommunen. Uttrycket ”Fiber från hemmet” betyder precis som det låter; att jobbet och engagemanget kommer från oss själva. Men medfinansieringen som Årjängs kommun fått från Tillväxtverket är en förutsättning att vi tillsammans ska fixa projektet. Den energi och arbetsvilja som redan märkts av är helt otrolig. En kommentar från en äldre herre på ett av mötena var: ”Jag ska vara med”. Han mindes hur det var när samhället elektrifierades och då var det en by i närheten av hans hemtrakt som hade valt att inte ansluta sig och den byn finns inte idag berättade han.

Fullsatt Fibermöte i Holmedal.

För att bli medlem i nätföreningen betalar man 200:- i medlems/årsavgift. När föreningen fått tillräckligt med medlemmar görs en projektering och man får information om vad anslutningskostanden blir, det är först då man bestämmer sig för att vara med. Vi har kommit olika långt i föreningarna men flera närmar sig projektering. Bra bredband är en infrastruktur som är nödvändig för att vi ska ha en levande kommun, där människor kan bo och verka där de vill.

Östervallskog är fiberpionjärerna, med sitt ”Grensnet” och ligger steget före. Här tog man saken i egna händer och såg behovet av bredband för telefoni, data och tv när Telia stängde ner koppartråden. De har gjort ett helt fantastiskt jobb och har själva lyckats få till riktigt bra medfinansiering av offentliga medel. De första fastigheterna är nu inkopplade med 100 mbit/s i ”stockväggen” och detta goda exempel får lysa som vägledning till oss andra.

Den svenska skolan är stadd i ständig förändring. Den nya skollagen ställer högre krav vilket påverkar på flera plan, pedagogiskt för eleverna, yrkesmässigt för lärarna och organisatoriskt och ekonomiskt för kommunen.

Med den nya skollagen måste alla lärare ha behörighet i de ämnen de undervisar i och de måste vara legitimerade för att få sätta betyg. I dagens skola har vi dessutom en mer individualiserad undervisning och för att kunna hantera detta så arbetar lärarna i arbetslag. I den nya skollagen finns också skärpta krav på rätt till stöd för elever med särskilda behov.

Kommande stora pensionsavgångar i lärarkåren, samtidigt med lågt intresse att utbilda sig i yrket blir dessutom en stor utmaning för hela landet. Till det kommer den arbetsmarknadssituation vi har i våra gränstrakter där en lärare kan tjäna ca 100 000 kr mer genom att i stället arbeta i Norge.

De ökade kraven på skolan samtidigt som antalet grundskoleelever minskar gör att kommunen måste se över organisationen. Centerpartiet har därför lagt ett förslag på en fullmäktigeberedning där man utreder förutsättningarna för att vår skolverksamhet även på sikt ska kunna motsvara de nationella målen och kravnivåerna. Det är kommunfullmäktige som har statens uppdrag att vara huvudman för skolan. Resultatet av den utredningen är av intresse för alla kommuninvånare i hela kommunen och det är därför viktigt med en bred politisk förankring för att få en långsiktig strategi för vår skola.

En bra skola är dessutom en förutsättning för att kommunen ska vara attraktiv både för oss som redan bor här och för de som är intresserade av att flytta hit.

Centerpartiet i Årjäng arbetar för en skola som ger ALLA barn likvärdiga förutsättningar att nå de nationella kunskapsmålen.

Centerpartiets kommunkrets i Årjäng

Katarina Johannesson, kommunalråd

Annika Holmstrand, ordförande BUN

Annie på visning av verksamheten.

Vår näringsminsiter och paritledare Annie Lööf besökte Årjäng och Hanza ElektroMekan. Hanzakoncernen äger idag två företag i kommunen, Hanza ElektroMekan och Hanza Precision. Vid besöket deltog bl.a VD för Hanzakoncernen Erik Stenfors och VD för Hanza ElektroMekan Gerd Nygren-Levin.

Deltog gjorde Centerpartiets ordförande i Värmland Daniel Bäckström och Centerkovinnorna i Värmlands ordförande Anna Karin Berglund.

Vid besöket diskuterades industrins framtid i Sverige. Innovatörerna är kanske den vktigaste resursen för utvecklingen och Sverige. Kontraktstillverkningen är viktig för innovatörerna. Det var ett givande möte med näringsministern om industrins framtid i Sverige.

Tack för besöket Annie.

Nu är julen här igen, ska bli skönt med lite tid för de nära och kära. Det är inte så många helgdagar men hoppas att ni får lite tid över för annat än vardagsslitet. Önskar er alla en rigktigt God Jul & Gott Nytt År.

Årets julgran är helt ok.

Inga beslut är fattade i skolfrågan.  En fullmäktigeberedning skall tillsättas med bred politisk förankring för att se över och utreda skolans framtid i kommunen.

Den nya skollagen ställer krav på kommunen att ansvara för att alla elever ska nå målen, krav på behöriga lärare och lärarlegitimation. För att kommunen ska kunna behålla och rekrytera behöriga lärare så är ett minimikrav att vara attraktiv arbetsgivare och kunna erbjuda en bra arbetsmiljö.

Kraven i nya skollagen om att alla elever ska uppnå målen innebär att kommunen är skyldig att sätta in nödvändiga stödåtgärder. För att klara detta måste vi se över strukturen och anpassa verksamheterna till dagens krav på en modern skola. Det enda sättet att nå en långsiktig målsättning för skolans framtid i vår kommun är en bred politisk diskussion där vi har elevernas behov och kvalité på undervisning i centrum.

Diskussioner pågår med Landstinget angående vårdcentralen i Årjäng och de problem som finns med läkarrekrytering. Landstinget har uttalat att en vårdenhet skall finnas i Årjängs tätort. För att tydliggöra det behov som finns av vård är det viktigt att man listar sig på vårdcentralen i Årjäng. Idag är det många i området som inte listat sig och det är därför viktigt att man vänder sig till vårdcentralen för att lista sig.

Primärvården i Värmland är sedan tidigare underfinansierad. För att Landstinget ska kunna ge en bra vård i hela länet är det nödvändigt att medel skjuts till. För att motivera skattehöjningen är det ett krav att primärvården får de resurser som behövs för att ge en bra vård. Detta gäller inte minst vårdcentralen i Årjäng och att man finner lösningar som är acceptabla och långsiktiga för kommuninnevånarna.

Årjängs kommun är tack vare det geografiska läget en kommun med bra förutsättningar. Investerare ser möjligheter och väljer att etablera sig här, det i sin tur ger möjligheter till en differentierad arbetsmarknad för människor i vårt område. I dag sträcker sig vårt arbetsmarknadsområde långt utanför kommunens gränser. Vi har många kommuninnevånare som pendlar till Norge och vi har många invånare från våra grannkommuner som pendlar in till vår kommun för att arbeta.

Vi ska vara ödmjuka inför vårt strategiska läge som ger oss som kommun goda förutsättningar och vi välkomnar dessa investeringar som innebär många nya arbetstillfällen. Men de innebär också att kommunen har ett stort investeringsbehov för att möta utvecklingen och att våra intäkter inte helt går i takt med detta investeringsbehov.

Under året har skolan i Töcksfors byggts ut, reningsverket är nu på gång. Ny räddningsstation är klar i Årjäng. Renovering och utbyggnad av räddningsstationen i Töcksfors planeras och en utbyggnad av Hagavallen står på tur. Detta innebär närmare 80 miljoner i investeringar och då tillkommer ett stort investeringsbehov på Silbodalskolan. Också vårt bostadsbolag projekterar för nyproduktion av lägenheter för att möta efterfrågan. Vi vill och behöver bli fler kommuninvånare.

Vi ser stora möjligheter framåt, men vi får inte glömma att vi är beroende av omvärlden. Kommunens intäkter grundar sig enbart på antalet invånare och på den konjunktur som råder i Sverige. Det förutspås att vi står inför ännu en lågkonjunktur och detta påverkar kommunsektorn direkt. Statens senaste skatteprognos påverkar oss med 3,5 milj i minskade intäkter. Vi är extra sårbara i och med att vi har en låg skattekraft och får en stor del av inkomstutjämningen från staten.

Dessa faktorer innebär att vi, precis som alla, måste prioritera. Kommunen har stora ansvarsområden som resurserna ska räcka till och vissa satsningar kommer tack vare konjunkturen att ta längre tid.

Sammantaget vill jag ändå avsluta med att vi har goda förutsättningar inför framtiden men att kommunens egen ekonomi måste förbättras för att göra oss mindre sårbara.

Den nya industrin – hur man kan skapa lönsamma, växande företag på landsbygden. Statssekreterare Marita Ljung besökte Årjäng.

Fredagen den 2 september besökte statssekreterare Marita Ljung från Näringsdepartementet Årjängsfabrikerna HANZA Elektromekan och HANZA Precision för att studera ett projekt där nya arbetstillfällen skapas på landsbygden genom ett nära samarbete mellan näringsliv, kommun och lokal bank.

Projektet – Den nya industrin – har startat i Årjäng och när Hanza tog över Elektromekan efter rekonstruktion för snart 2 år sedan låg varsel ner till 70 från 120 anställda. Idag arbetar 120 personer på Elektromekan och rekrytering pågår för att anställa fler.

HANZA´s koncernchef, Eric Stenfors, presenterade idén bakom projektet och klargjorde tydligt vad som är Sveriges största naturtillgång, innovationer. För att den svenska industrin ska ligga i framkant när det gäller utveckling och innovationer gäller det att vi har kontraktstillverkning i närheten. Hanza har därför satsat på tillverkning med hög teknik på hemmaplan och förlägger produktion i större serier som vi inte har möjlighet att konkurrera med till baltikum. På detta sätt säkerställer man industrin i Sverige och vår viktiga naturtillgång, innovationer. Idén bygger också på att Hanza ska vara totalleverantör till kunder varför man också förvärvat Precision i Årjäng. Precision i Årjäng är stora på finmekanik och här byggs fastigheten till med 1000 kvm för en nyinvestering i maskiner. Också här pågår rekrytering av ny personal. En av de viktigaste faktorerna är den goda tradition och kompetens som finns bland de anställda.

Marita Närtell tillsammans med Ragnar Kjeserud, ordförande, André Kjeserud, produktionsledare, och Rubi Kjeserud, VD i Askim Stenindustri AB.

Askim Stenindustri AB bygger ny industri i Töcksfors. Det andra industribygget på kort tid som etableras i Töcksfors. Det är mycket glädjande att företagen väljer vår kommun för sin satsning. Askim Stenindustri utökar sin verksamhet och företaget kommer att ha kvar sin verksamhet i Askim. Byggnaden kommer att bli på c:a 2.500 kvm kommer man att investera i en ny modern produktionslinje för bl.a bänkskivor i Composite. När fabriken är i gång kommer det att bli c:a 10 anställda.

Sammanfattningsvis är det en mycket positiv bild av hur industri kan utvecklas på landsbygden och att jobben blir fler.

Om vi hade obegränsat med pengar behövde vi inte varken prioriteringar eller politik. Men som alla vet så är summan pengar begränsad och då är det nödvändigt att ta ansvar och prioritera.

Beslutet i kultur & fritidsnämnden om en stängning av Töcksfors badhus grundar sig bl.a på det stora investeringsbehovet. För att få badet godkänt krävs minst 2, 3 miljoner i investering. Ändå ser vi ingen möjlighet att utveckla badet i fastigheten p.g.a att fastigheten ser ut som den gör. Bassängen är 12×6 m, 80-120 cm djup. Antalet besökande till bad/gym och bastu är c:a 9.000/år, c:a  hälften av besöken är till gym/bastu. När det gäller gymmet finns inte de investerings- och underhållsbehoven utan den verksamheten fungerar väl i lokalerna.

I kommunen finns stora investeringsbehov och vi är tvungna att prioritera. Det gäller att investeringar används där efterfrågan och behovet är störst och kommer så många som möjligt till del. De senaste 5 åren har det investerats c:a 36 miljoner i Töcksfors tätort, varav 26 miljoner på skola/förskola.

Pågående investering i Töcksfors är c.a 30 miljoner i utbyggnad av reningsverket. I kommande investeringsbudget kommer en ombyggnad av räddningsstationen att prioriteras. Där finns idag inga duschar och omklädningsrum för räddningspersonalen. Så Räddningsstationens fastighet kommer att utnyttjas och användas i framtiden men för verksamhet som är bättre lämpad.

Om man ska se framåt är förändring oundviklig, att släppa taget om något för att kunna satsa längre fram när investeringsutrymmet medger. Utveckling innebär förändring. Satsningar måste ske på verksamheter som ligger i tiden, motsvarar dagens behov och som tillför en attraktivitet för många i kommunen.